Firandet av en 350-åring

Från och med idag har Eskilstuna en egen flaggdag, och kommer fortsättningsvis att infalla på dagens datum vilket alltså är 25 oktober. Det datumet år 1659 fick Eskilstuna sina stadsprivilegier, och i år är det med andra ord ett jubileumsår. Det har varit olika saker på gång hela året och idag var det väldigt många olika evenemang. Jag var på invigningen av det nya Arkivhuset. Där ska sex olika arkiv flytta ihop, ett av dem är arkivet på Eskilstuna stadsmuseum där jag jobbade tidigare, så jag har varit med i delar av planeringen och alltså sett ritningar på huset. Därför var det roligt att få komma på invigningen och se slutresultatet. Än har inte alla arkiv flyttat dit, och inte heller har all personal flyttat dit men nu har jag en uppfattning om hur det blev. Synd bara att jag inte får jobba där!

En annan sak jag var på gick av stapeln nu ikväll, ett specialskrivet musikstycke kallat Tuna 350 skrivet av Martin Sköld och Markus Mustonen från gruppen Kent och som framfördes med en ljusshow över Eskilstunaån. Jag var lite fundersam på om jag skulle våga mig ner med Higgins. Det stod att det skulle vara ljusshow med pyroteknik, och Higgins gillar ju inte fyrverkerier. Men samtidigt så behöver ju inte pyroteknik innebära smällande så jag bestämde mig för att gå dit eftersom det ändå var dags för kvällspromenad. Naturligtvis gick jag inte ner "mitt i smeten" utan såg till att vara på en plats där det inte skulle vara för trångt och också lätt att snabbt ta sig därifrån. Nu visade det sig vara rätt mycket folk dit jag tänkt mig men det var ingen direkt trängsel, Higgins var mest bekymrad över att det regnade. Sen när det satte igång så var det naturligtvis fyrverkerier i inledningen, men det var inga större smällar, det var musik och laserstrålar över ån. Det jag hann se innan jag gick därifrån var klart häftigt! Men jag stannade alltså inte och tittade på hela showen, dels på grund av regnet, men mest med tanke på Higgins. Det visade sig sen också att showen avslutades med ett fyrverkeri, det hörde jag ungefär 10 minuter efter att jag kommit hem med Higgins, så det var ju verkligen tur att jag gått hem.