Det stod en katt och kikade runt en husknut när Higgins och jag kom gående på vår eftermiddagspromenad. När katten fick se oss försvann den som ett streck, ungefär som på tecknad film. För säkerhets skull klättrade den upp i ett träd också. I övrigt så hade vädret i alla fall slutat larva sig med snöblandat regn som det var på morgonpromenaden.
2 kommentarer:
Lilla pissen, inte vara rädd för Higgins. Higgins är bara en vovve!
Kram
Snäckskalsdalen: Visst var det en konstig katt! Fast det kanske var mig den var rädd för! ;0)
Skicka en kommentar