Galen (60 av 365)

Ja, Higgins är helt galen i snö. Han gör snöänglar hela tiden. Lite jobbigt denna vinter som ni förstår.

Länkar till övriga som deltar i utmaningen finns här.

Jag fo(r)tsätter att vara positiv

Jag är verkligen positiv trots att jag blev våt om fötterna när Higgins och jag var ute på eftermiddagspromenaden. Nu vet jag ju att mina kängor är jättebra i snö och kyla, men inte som vadarkängor. Hur jag kom på det? Jo, vi skulle gå över gatan på ett ställe och där var det en sjö. För att Higgins skulle slippa gå flera meter i vatten - troligen skulle han ändå stannat mitt på övergångsstället och vägrat inför vattenhindret - lyfte jag upp honom och gick genom den lilla sjön. Det var så jag fick veta att om man går genom vatten som räcker upp till fotknölarna så står inte kängorna emot vattnet. Jag blev inte genomsur om hela fötterna, mest på främre delen av dem, och då stod jag ändå aldrig stilla i vattnet. Men nu vet jag att jag måste försöka undvika såna vattensamlingar. Det är ju positivt. Det är väl egentligen också positivt att det är så mycket vatten på vissa ställen, det måste ju betyda att snön håller på att smälta.

Musikpanel

Jag har i princip alltid musik på, antingen är det radion som går, eller så lyssnar jag på någon cd eller så har jag Spotify igång. När jag lyssnar på radio så är det oftast Mix Megapol och sen några år är jag med i deras musikpanel. Musikpanelen funkar så att man med mer eller mindre jämna mellanrum får ett mail med en länk och så får man höra små snuttar från olika låtar och så ska man klicka i vad man tycker om låten. Det finns alternativ som "älskar", "gillar", "den är ok", "hatar" och "känner inte till". Oftast har jag i alla fall hört alla låtarna det frågas om och det brukar vara kanske 15-20 olika klipp tror jag. Nu svarade jag nyss på en sån enkät och jag tror det var hälften av låtarna jag absolut inte kände igen. Förmodligen var det melodifestivallåtar, och jag tittar inte på uttagningarna. Möjligen att jag kommer att se delar av "stora" finalen sen i vår med hundratals länder som deltar, men att titta på alla svenska deltävlingar är inte riktigt min stil.

Förra året när den där norska fiollåten vann hade jag ju hört den på radion till leda och jag fattade inte varför de envisades med att spela den hela tiden. Det var först när jag såg vem som vann stora finalen som jag förstod kopplingen.



Den här coola tjejen är mer i min smak, tillsammans med Tina Turner och många andra.

Positivt!

Jag skrev ju igår att jag skulle försöka vara positiv trots att det är blött och slaskigt. Här kommer positiviteten!!

Show Me Yours ... Liten och stor

Då blir det en fotoutmaningsbild till, denna gång är det whatthefuckdotcoms - kalla mig lättroad men jag tycker det är jätteroligt att skriva ut hela hennes bloggnamn - veckoutmaning. Den här veckan är temat Liten och Stor.

En liten fönsterruta skulle inte släppa in mycket ljus, men om man sätter ihop många små rutor till en stor får man ett vackert fönster som släpper in mycket ljus.

Hos wtfdc hittar du länkar till övriga deltagare.

Ballong (59 av 365)

Plötsligt hängde det en ballong på det provisoriska stängslet som är uppsatt runt ett uppgrävt hål. När jag tittade mig omkring lite mer såg jag att det fanns ballonger på fler ställen samt en skylt som visade vägen till ett barnkalas.

Länkar till fler som är med i 365 under 2010 finns här.

Droppar (58 av 365)

Nu droppar det för fullt från taken.

Länkar till övriga som håller på med utmaningen 365 under 2010 finns här.

Jag ska försöka vara positiv

Jag ska verkligen försöka vara positiv nu när snön börjar smälta (trots att man får plaska genom vatten och snösörja överallt). Jag har ju inte haft några större problem med den, och tycker att om det ändå ska vara vinter så kan den lika gärna ha snö. Det blir ju ljusare om inte annat. Men hur det än är, nu är jag lite småtrött på att det inte bara är att hoppa i ett par skor och möjligen dra på sig en tunnare jacka när det är dags att gå ut. Våren får faktiskt komma när som helst nu, och den här veckan har barnen i Eskilstuna haft sportlov så nu finns det liksom inga undanflykter längre varför det inte skulle kunna få bli vår.

Igår hade vi plusgrader för första gången på länge, och idag är det också plusgrader vilket ju gör att snön börjar smälta. Men, jag tycker någon kunde ordna med så att snön kunde försvinna på något lite torrare vis. Det är faktiskt inte roligt när gatorna börjar likna kanalerna i Venedig. För flera år sen var jag i Venedig så jag vet ju hur det ska se ut på riktigt. Men jag försöker verkligen vara positiv, vattnet kommer förhoppningsvis att rinna undan snart. Om några veckor eller så.

Vad jag däremot har lite svårt att komma på något positivt att tänka om är att när vi var ute nu på eftermiddagen så blev ju Higgins naturligtvis blöt, och det tycker vare sig han eller jag är roligt. Han tycker förstås det är minst roligt eftersom det är han som är blöt. Det enda positiva med det är väl kanske att han förhoppningsvis hinner torka till nästa promenad... Jag kan heller inte komma på något direkt positivt med att det snöade för fullt på vår promenad, och snöfallet håller dessutom i sig. Men jag jobbar på det. Det positiva alltså, inte snöandet.

Vad gör man inte!

Alltså vad gör man inte för att kunna ordna sina bidrag till olika fotoutmaningar man bestämt sig för att vara med i. Igår när jag skulle ta min bild till den här utmaningen hade jag inte tagit med mig Higgins. Han var hos mina föräldrar och jag skulle egentligen iväg och kompletteringshandla. Men jag gick alltså omvägen via Rothoffsparken för att ta min utmaningsbild. Jag hade av en slump rekat lite i förrgår och insett att det skulle bli för besvärligt för Higgins att följa med, han hade tillräckligt jobbigt när jag tog januaribilden. Igår var det ännu mer snö än i januari, och dessutom blötsnö.

Jag stod verkligen med snö upp till knäna när jag fotade min månadsbild. Någonstans under snön finns det faktiskt en gångväg.

Det röda krysset är alltså ungefär från den punkt jag tog min bild, den här bilden tog jag ungefär halvvägs tillbaka till plogad mark. Det syns tyvärr inte på bilden, men varje fotsteg hade jag blötsnö upp till knäna, så det var som ett mindre äventyr. Förhoppningsvis blir nästa månadsfotografering mindre äventyrsrik, då kanske Higgins kan följa med igen.

Jag förstår...

... att personalen skäms. Man tycker ju det borde finnas annat kommuner kunde spara in på istället för kaffe, mjölk och bröd på äldreboenden.

Del fem: En bild, ett motiv - sex månader

Då kör vi, femte månaden i Lisas utmaning.

Den här februaribilden tog jag igår eftermiddag, klockan var närmare 16 och jag hade lite besvärigt att ta mig till min fotoplats. Mulet var det tillråga på allt, men snön ligger ju i alla fall kvar.

Så här såg det ut på samma plats i januari...

..och i december sken solen när jag tog min bild, snön hade kommit ungefär två veckor tidigare, och den har alltså inte smält bort någon gång sen dess vilket ju är det vanliga i de här trakterna.

I november simmade änderna runt i vattnet.

Oktober var första månaden av utmaningen. Det är nog inte bara svårigheter att hitta exakt samma utgångsplats för min månadsbild som gör att de två första månadernas bilder ser ut att vara tagna på närmare håll. I december blev jag ju med ny kamera och den tar lite vidare vinklar har jag kommit på.

Nu är det alltså bara en månad kvar av den här utmaningen, och jag tycker att marsbilden borde vara utan snö, men man vet ju aldrig vad som händer väderleksmässigt!

Nej, jag lovar!

Nyss lämnade jag en kommentar hos Bella , och då blev jag ombedd att skriva så här för att min kommentar skulle synas:

Jag lovar och svär, jag har aldrig ens funderat på att adoptera, så vem som än har oroat sig för det kan sluta!

Higgins - The Movie

Häromdagen följde en fd jobbarkompis med Higgins och mig på eftermiddagspromenaden för att få tillfälle att testa sin nya kamera på den fyrfota stjärnan. Idag får då världen uppleva premiären av den banbrytande filmen "Higgins".

Higgins tar ingen som helst regi utan improviserar vartefter han blir filmad, men det verkar emellanåt som han stilar lite extra bara för att kameran är riktad mot honom. Det enda gaget han krävde var levergodis. När hörde ni senast Brad Pitt eller Johnny Depp begära det?

Fram och tillbaka

Efter all snö som kommit verkar det nu vara annat kaos på väg. Här har temperaturen legat runt nollgradigt hittills idag. Imorse när vi var ute på promenad så var det grått, disigt och lite halvtrist, men nu har solen tagit sig fram lagom till eftermiddagspromenaden. Det verkar säkrast att hålla extra uppsikt när man går på trottoarerna, i Stockholm så har ju ett par personer fått istappar i huvudet och några bilar har blivit totalförstörda av fallande isblock. Jag kollade just på lokaltidningarnas sidor, men det verkar inte ha hänt något sånt här i Eskilstuna i alla fall. Hoppas vi slipper det, jag tycker jag sett takskottare och isknackare överallt i flera veckor nu, och trottoarerna som är extra riskfyllda verkar vara avspärrade. Man får nog vara glad också att man inte ska ge sig ut på vägarna och ta sig till de olika sportlovsorterna, det är bara att hoppas på att trafiken flyter på smidigt och att alla kommer fram helskinnade till sina resmål.

En del fattar ju lite långsamt

För en dryg månad sen skrev jag ju typ ett öppet brev till alla spammare, och tro det eller ej men sen det inlägget blev utlagt så har spammen minskat drastiskt! Det är ju fantastiskt om ett inlägg på svenska i min lilla blogg lyckats med något sånt. Speciellt som bloggen inte hänvisar till vilken adress de ska sluta skicka skräp.

Nu finns det alltså ändå några få som tydligen inte fattat vinken, som denna obskyra "Customer Service" till exempel. Men nu är det ju troligtvis så att även om inte Norton hade fattat att det här inte var något att ha och direkt placerat mailet i antispammappen så hade jag nog insett det själv och kastat skiten. Om inte annat så förmodligen i ren ilska över att bli kallad "Dear Mr.yvonne.eriksson".

Kvällspromenad (57 av 365)

En kylig kvällspromenad för några veckor sedan, Higgins i sin reflexväst i gatlyktornas sken.

Fler som visar bilder med tema 365 under 2010 hittar du här.

Plötslig fågeldöd

På eftermiddagspromenaden gick vi på en upptrampad snöstig där det annars brukar vara en trottoar. Längs med trottoaren står det en rad med träd, och i de träden sitter det alltid en massa fåglar och skränar och skitar ner.

Plötsligt fick jag se två fågellik i snödrivan nedanför ett träd. Undrar om det är vanligt att fåglar bara ramlar ner och tvärdör som de här två verkar ha gjort?  Eftersom de inte var täckta av snö antar jag att de trillat av pinn rätt nyligen. Jag hade nog kunnat få en något bättre bild, men jag var lite i valet och kvalet om jag skulle fota dem alls, så jag hade precis hunnit gå förbi. Men så bestämde jag mig för att fota ändå, och för att inte Higgins skulle bli alltför nyfiken om varför vi gick tillbaka några steg fick det bli så här. När jag gått ytterligare en bit kunde jag förstås inte låta bli att börja tänka på papegojsketchen.

Ljusbåge (56 av 365)

Kanske mer ett ljussken än en ljusbåge jag fotade på morgonpromenaden. Men fint var det i alla fall. Tyvärr såg jag inte riktigt hur jag skulle fota eftersom glasögonen immade igen så fort jag stannade.

Andra som tar temabilder i utmaningen 365 under 2010 finns det länkar till här.

Bra kundtjänst på Ica

Jag berättade ju för ungefär en månad sen om ohållbara lågenergilampor. Förra veckan när jag var och handlade kom jag ihåg att köpa nya lampor, och när jag bytte ut de trasiga fick jag se att det var exakt likadana lampor som de jag just köpt. Då kom jag också på att jag  köpt även de lampor som gått sönder i samma Ica-butik som de nya. När jag nu kommit på vart jag köpt dem bestämde jag mig för att kontakta Ica.se och berätta om de ohållbara lamporna. Efter någon dag fick jag svar, och de ville ha lite mer information om lamporna så att de ska kunna reklamera hos tillverkaren, och så ville de ha min adress så att de kunde skicka en kompensation. Idag fick jag ett brev från Ica med presentkort på 150:- som jag kan använda nästa gång jag handlar! Tack så mycket Ica, inte bara för presentkorten utan också för bra och trevligt bemötande från er på Ica kundkontakt!!

Higgins ute i stormen i lördags

Har man hund måste man ju gå ut oavsett väder. I lördags när det var snöstorm så gick vi inga långa promenader eftersom det förutom blåsten var omkring -14 grader och mer. Filmade lite på eftermiddagspromenaden, men det ser inte speciellt stormigt ut, bara väldigt folktomt det lilla man ser av något annat än Higgins promenerande. Men jag kan garantera att det var inte skönt alls och snön kom faktiskt från alla håll.

I och med att vi var rätt ensamma ute så kunde man nästan tro att jag var med i Barnen från Frostmofjället. Fast i så fall borde väl Higgins varit en get?

Färgglatt (55 av 365)

Klätterborgen på lekplatsen i Rothoffsparken ser extra färgglad ut i snön.

Läknar till fler som deltar i 365 under 2010.

Snö blir till vatten

Än är det ju vinter, men idag kändes det lite som vår i luften, speciellt på eftermiddagspromenaden då det till och med droppade från taken på en del ställen. Solens strålar börjar bli värmande nu. Hur roligt eller hemskt man än tycker det är med all denna snö så går det ju inte att komma ifrån att det är otroligt vackert med gnistrande snö, solsken och blå himmel.
Nu varnas det ännu en gång för att det kommer att bli halt på vägarna plus att det kommer att komma mer snö. Inte för att jag direkt tycker vi saknar snö den här vintern, men vädrets nycker kan man ju inte påverka.

På en del ställen får man gå omvägar på grund av snön, som vid den här parkeringen bakom Rademachersmedjorna till exempel. Där har det i ena hörnet plogats upp ett litet berg av snö. Men några extra steg hit eller dit spelar väl ingen roll i det stora hela. Man kan ju klättra över såna här snöberg också, men nu var vi i slutet av promenaden och Higgins började bli lite trött.

Jag gick och tänkte häromdagen att det troligen inte kommer att bli roligt när all den här snön ska smälta. Då kanske det blir annan typ av kaos. Vattenkaos. SMHI varnar ju redan nu för att det kan bli en ordentlig vårflod och att en av platserna där risken för det är som störst är i Sörmland. Men enligt lokaltidningen så ska man inte behöva oroa sig för att Eskilstunaån svämmar över. Då ska jag kanske slippa skaffa mig en kanot för att kunna ta ut Higgins på promenad när vårfloden väl kommer.

Smått irriterande

Helt plötsligt gick det inte att skriva nya blogginlägg eller redigera gamla inlägg, texteditorn stod och laddade och laddade men ingenting hände. Efter lite sökande efter svar på varför hittade jag tipset att byta tillbaka till gamla texteditorn. Testade det och nu kan jag både skriva nya inlägg och redigera i gamla. Men jag tycker inte om gamla texteditorn nu när jag vant mig vid den nya! Hoppas problemet - vad det nu än är - löser sig snart så jag kan fortsätta använda mig av den nya.

Svanjakt?

Kan det här vara på riktigt, vill Jägarnas riksförbund verkligen införa jakt på svanar och tranor??

Motionera mera

På eftermiddagspromenaden gick Higgins och jag förbi Å-gymmet som jag kanske skrivit om tidigare eller i alla fall visat bilder på. Någon som känner sig manad att träna lite kanske?

Stopp (54 av 365)

Troligtvis på grund av alla snövallar hade lastbilen stannat mitt i korsningen för att lasta ur något. Då blev det stopp för den övriga trafiken, bland annat för bussen som jag inte vet vart den hör hemma. Kanske är det en buss som kommit istället för något tåg i det trafikkaos som råder.

Länkar till fler temafotograferare hittar du här.

Varning (53 av 365)

Just det. Varning.

Andras tolkningar av utmaningens teman finns det länkar till här.

Annat konstigt

Nu har jag ju tjatat om konstiga sportsaker i några inlägg, men ibland gör jag själv konstiga saker. Nyss skrev jag ett inlägg på ett forum jag är med på. Den är egentligen ett cocker spanielforum, men vi har en viss förmåga att komma totalt ifrån ämnet emellanåt, och på just det här forumet är det ok eftersom jag är en av ägarna till det. Alltså har jag varit med och satt reglerna.

I alla fall, alla medlemmar vet förstås att det finns snö, men alla har inte upplevt eller ens sett snö i verkligheten. De bor i Australien och nu har jag just försökt förklara skillnaden mellan packad snö som blir på plogade bil- och gångvägar när det är riktigt kallt och hur snön blir sen vartefter det blir mildare. Det är jättesvårt att på engelska förklara konceptet "moddigt" till exempel, för det är ju vad det blir innan det blir slask! Det är inte första gången jag hamnat i situationen att försöka förklara något som är helt normalt för mig som svensk men totalt okänt på andra stället i världen! Ofta är det saker jag inte vet hur jag skulle förklara ens på svenska, och att då göra det hela på engelska kan bli riktigt knepigt. Men det blir ju humor i alla fall.

Mer skidor ur ett konstigt perspektiv

När jag sett klart på CSI NY som var det enda jag tänkte titta på ikväll satt jag och knäppte mig igenom tv-kanalerna för att se om det fanns något annat jag ville se. Fastnade inte för något speciellt utan tittade lite på nyheter och lite på någon dokumentär och så blev det lite OS.

Det är verkligen jättekonstigt att se längdskidåkarna som har trekvartsärmar på sina skiddressar, och jag såg någon av herrarna som hade kortärmad dress. Jättemärkligt i mina ögon. Ungefär som jag tycker det är konstigt att se handbollsmålvakter eller fotbollsmålvakter i kortärmat.

Sen måste det ju vara jättekonstigt att åka fel när man kommer in på skidstadion. Särskilt om man är på väg mot final i OS sprintstafett. Det var ju tydligen vad som hände vitryssen Leanid Karneyenka. Det är ju en sån sak han kommer att få höra resten av sitt liv. Undrar om han körde i kortärmat kanske.

En annan konstig sak som inte har med skidor att göra är curling. Det tycker jag är en jättekonstig sport. Där är det också lite märkligt med klädseln har jag sett. En del spelar i kortärmat och en del i långärmat. Men det absolut konstigaste med curling är väl egentligen att de inte har skridskor på sig. Borde de inte ha det?

Ute i spåren

Jag var ute lite i spåren tidigare i eftermiddags. Ja, inte med skidorna som Kalla och Haag ska ut med senare, utan med bilen. Det är ju måndag och då fixar jag ju med min veckohandling. Idag skulle jag inte bara till Ica-butiken utan jag hade planerat in en tur till ÖB också för att köpa jättebillig duschcreme (Lux 750ml för 19 kronor) jättebillig deodorant (Nivea för 17:-) och så behövde Higgins levergodis som jag också köper jättebilligt på ÖB (2 kilo för 30 kronor). Det var vägen till ÖB som var som att åka skidor fast med bilen. Jag som då inte skulle så långt kunde i alla fall sitta där och tycka det var lite roligt, men om man ska åka långt och vägen är som två hjulspår är det förstås inte så roligt. Förresten så var det bättre väg till och från Ica-Ekängen dit jag åkte sen för att handla mat. Ifall någon undrade alltså.

Fick mig förresten ett gott skratt när jag gick förbi en busshållplats på en av promenaderna med Higgins. Det är kanske inte allmänt känt, men det är trafikkaos i landet. Tåg blir inställda och en del fastnar i flera timmar och jag vet inte allt. Anledningen till min skrattattack på promenaden var två yngre tonårsbrudar. Den ena var helt upprörd för att hon fått stå och vänta 10 minuter på sin buss in till stan och på grund av det hade hon nästan frusit ihjäl. Om jag hade varit klädd som hon hade jag också frusit ihjäl, men jag hade inte kort skinnjacka på mig som jag inte dragit igen dragkedjan på, och jag hade inte bara en tunn tröja under jackan och jag hade definitivt inte bar hals och inte lågt skurna jättetajta jeans som lämnade en glipa mellan tröjkant och byxlinning. Jag var heller inte utan vare sig vantar eller mössa och jag hade verkligen inte ett par vita tygskor på fötterna. När det är närmare 20 grader kallt har jag rätt mycket mer kläder på mig. Visserligen fyller jag 45 i år och borde vara förståndigare än en tonårstjej, men jag har aldrig gått klädd i kylan som den bruden jag såg idag!

Världens nyttigaste mat

Jag äter och dricker ungefär allt på den här listan konstaterade jag när jag satt tuggade i mig några kakor. Jag är inte så avancerad i min kakbakning och inte speciellt bra på det, jag brukar mest äta deg. Men i helgen blev jag desperat kaksugen och att ge sig ut med bilen i snöstormen bara för att köpa kakor verkade inte så himla smart. Alltså fick jag baka, och helst skulle det ju gå fort också. Det blev en mördeg och eftersom det stod att man kunde använda exempelvis kakao, rivet citronskal eller vaniljsocker som smaksättare hade jag i kakao, rivet citronskal och vaniljsocker. Alltså samtliga föreslagna smaksättare. Sen var jag ju tvungen att smaka av degen ordentligt, men det blev en plåt kakor i alla fall.

Just ja, det var ju egentligen den där listan jag skulle skriva om, och det enda jag inte äter så mycket av på den är väl tranbär och spenat. Ibland brukar jag köpa tranbärsjuice, men i övrigt brukar jag inte äta tranbär. Spenat kan jag väl tycka är gott, men det blir ändå inte att jag äter det speciellt ofta. Nu kan jag faktiskt inte komma på att jag någonsin lagat till spenat sen jag flyttade hemifrån, men det kanske jag har. Sen dricker jag inte grönt te heller, jag tycker oftast inte att de smakar så mycket, dessutom är jag sån som vill ha mjölk i mitt te, och har man mjölk i grönt te ser det ju bara blaskigt och jätteotäckt ut. Sen äter jag förresten inte fullkornsflingor heller. Faktiskt äter jag inte flingor alls, men jag gör min egen müsli med diverse gryn och flingor. (Fullkornsflinog för mig är som corn flakes fast fullkorn, och det är såna jag inte äter.)

Det jag äter mest på listan är nog kaffe, broccoli, mörk choklad och körsbärstomater. Inte nödvändigtvis i den ordningen.

Jag fattade lite fel

Visst är det lätt att missförstå saker och associera helt fel. Jag tyckte det var synnerligen obehagligt när jag såg den här bilden på Sting. Varför har han börjat koka folk levande, och sjöng han inte för sin dotter innan han började med sina otrevliga kokkonster? Varför har det inte fått större rubriker än en liten notis? Fast nu var det ju inte Sting som kokade folk levande visade det sig när jag klickade mig vidare.

Tidskrift (52 av 365)

En tidskrift jag fått i snart 10 år eftersom jag är medlem i Svenska kennelklubben.

Länkar till såna som kanske tagit roligare tidskriftsbilder i den här utmaningen hittar du här.

En liten historia om snö

Gårdagens snöande gjorde ju att plogbilarna fick jobba hårt. Troligen höll de sig på de större vägarna under dagen för att underlätta trafiken.

Någon gång mellan midnatt och halv ett var det i alla fall en liten plogbil som höll på och rensa trottoaren på andra sidan gatan när jag släckte i lamporna i fönstrena.

Imorse så var det ganska förvånande att titta ut genom förnstret och se att solen sken! Termometern visade minus 14 grader så det var en kylig morgon.

Higgins och jag gick ut på första promenaden strax efter 9 imorse, och då kunde man se att plogarna jobbat på ordentligt. Här är vi precis i början av vår promenad och det man ser är Centralstationen i Eskilstuna. Klockan på stationshuset går flera timmar fel och har gjort det i veckor nu. Kanske det är en anledning till SJ's problem med att hålla tiderna? (Ni ser nog klockan bättre om ni klickar på bilden så den blir större.)

Här hade vi kommet en liten bit till, jag vände mig och fotade mot stationen igen, snö överallt så långt ögat kan nå.

Vår promenad skulle fortsätta häråt, och än var trottoaren plogad så att vi kunde ta oss fram utan problem. Ungefär vid första lyktstolpen som man ser lite längre bort var plogningen slut och vi fick gå ut och gå på vägbanan istället, att pulsa fram genom all snö verkade inte så kul för vare sig Higgins eller mig. Dessutom var det en traktor som höll på och röjde trottoaren från andra hållet så för att inte bli bortröjda vi också var det säkrare att gå på gatan.

Här har vi kommit ner till Fors kyrkpark, och bilden är bara för att visa varför Higgins inte gärna går på annat än plogade vägar den här vintern. Det blir lite väl jobbigt att ta sig fram när snön är högre än vad han är.

Så tittar vi tillbaka igen från det håll vi kom ifrån och därborta är traktorn som vi nyss passerat.

Vid kyrkbron stannade jag och fotade husen på andra sidan ån. Solsken och gnistrande snö gör husen längs Köpmangatan extra vacker.

När vi nästan kommit över kyrkbron fick vi stanna till ett tag, det stod en hund med husse vid slutet av bron och väntade på traktorn som dumpade snö. Higgins är inte jätteförtjust i stora svarta hundar eftersom han träffat på några som inte varit så snälla, och det var en stor svart hund som stod och väntade. Vi stod och väntade ett tag, men han med hunden verkade mer intresserad av att titta på traktorn än av att fortsätta sin promenad, så jag började gå med Higgins ändå och gick en liten omväg åt höger när vi kommit över bron, men till slut kunde vi fortsätta längs med Köpmangatan som jag tänkt.

Nu får det räcka med snöbilder för idag, visst är det fint med snö, speciellt såna här dagar när solen skiner och snön gnistrar, men nu tycker jag verkligen det räcker med snö för den här vintern. Kanske kan vi spara resten till nästa vinter? Det behöver inte komma mer ens på tisdag.

Ifall någon funderar

Mitt ihärdiga snöflyttande tidigare idag resulterade ju i ett badkar fullt med snö. Jag insåg rätt snart att jag inte skulle kunna duscha förrän i augusti om jag inte hjälpte snösmältningen på traven. (Jag tycker inte om att ha kalla fötter så att stå barfota i snösörja var inget alternativ, och att duscha med gummistövlar eller goretexkängor på fötterna verkar väldigt konstigt.) Fick lov att vara slösaktig med varmvatten för att få det hela att smälta undan. I och för sig kanske det förvandlats till is om jag låtit det vara, och då hade jag ju haft is till midsommardrinken, men det får jag väl fixa på annat vis nu.

Som i öknen

De upplogade snöhögarna täcktes under gårdagens och nattens snöande och blåsande med ny snö och fick dem att se ut som sanddyner. Nästan som i öknen alltså, fast kallare.

Inte bara domherrar

Igår hade jag ju turen att få se och dessutom fota en domherre inne på gården. Den hade jag ingenting emot, och oftast har jag ingenting emot andra småfåglar heller. Det är när det blir stora flockar av fåglar som jag känner en lätt fågelskräck.

Igår kväll när jag var ut i köket och hämtade något att dricka tittade jag ut genom fönstret och fick till min fasa se att i tre av de större träden ute på gården satt mängder med fåglar, troligen kajor. Tänkte som vanligt direkt på den där filmen ni vet, av Hitchcock. Det kan väl hända att gården här var det enda ställe i centrum som var någorlunda skyddad i den hårda blåsten, men jag tycker inte om att ha hela gården full av läskiga fåglar! Bilden här lyckades jag få till strax efter midnatt, då hade fåglarna suttit där ett par timmar redan. Imorse var de borta, undrar om de planerar ett återbesök ikväll. Jag hoppas inte...

Tillåt mig ...

... skratta ihjäl mig! Det finns de som förnekar att hasch är fördummande. Det låter väl helt normalt att vända sig till polisen om man misstänker att man fått dåligt hasch senaste gången man köpte på sig lite.

Snöskottning på hög nivå

Ifall det undgått någon kan jag tala om att det var snöoväder i Eskilstuna igår, typ snöstorm och det snöade från alla håll och kanter. Idag kan man väl säga att det är lugnet efter stormen, ingen direkt vind, solen skiner och snön gnistrar i den omkring minus elvagradiga kylan. Snöplogarna kör för fullt runtomkring i stan, men tyvärr inte på min balkong. För första gången i hela mitt liv har jag fått lov att skotta bort snö från balkongen. Snö har jag skottat förut naturligtvis, jag är ju uppväxt i villa, så snöskottning är inget nytt. Men under de år jag bott i stan och haft balkong har jag aldrig tidigare behövt leka snöröjare. En ny upplevelse idag med andra ord.

Higgins gick ut och inspekterade balkongen när jag öppnade dörren, och han såg rätt häpen ut att det var så mycket snö, och även inne på gården. Han stod länge och tittade åt alla håll och kanter innan han gick in. Balkongen ligger relativt skyddad från väder och vind, jag bor på mittenvåningen och har alltså en balkong ovanför mig, och de har fått skotta flera gånger redan den här vintern. Uppe i högra hörnet, bakom Higgins ligger det nästan ingen snö alls, bara ett tunt puderlager, men åt vänster längs med räcket tornade snön upp sig.

Jag har som sagt aldrig skottat snö från min balkong tidigare, och som stadsbo i hyreslägenhet, något jag varit i 24 år, har jag inte direkt någon snöskottningsutrustning att skryta med. Men, man tager vad man haver! En sopskyffel och en hink som visade sig ha en spricka i botten men det var ju inte vatten jag skulle flytta på. För flytta snö var väl det jag gjorde egentligen, jag var nämligen tvungen att bära in den och lägga den i badkaret. Sopskyffeln verkade lite för osäker att kasta iväg snön med, och om jag skulle kasta bort snön från balkongen skulle jag ju dels få lov att kasta över balkongräcket, men jag skulle inte kunna kasta snön rakt ner. Då hamnar den ju på grannens altan, och det är ju inte speciellt schysst. Eftersom altanen dessutom är ungefär 1,5 meter bredare än min balkong och sen kommer det en skottad gång på gården hade det betytt att jag skulle kasta snö drygt två meter och det tror jag inte varit en bra övning för ryggen. Återstod alltså att bära in snön till badkaret.

Så här blev slutresultatet efter mitt snöflyttande. Då hade jag gått fram och tillbaka mellan balkongen och badrummet jag vet inte hur många gånger. Första vändan var jag ordentlig och klev ur kängorna på en matta jag lagt innanför balkongdörren, jag var ju tvungen att gå genom hela köket och en bit genom hallen för att komma till badrummet. Jag insåg att det där med att ta av sig kängorna var överkurs, det var bara krångligt att kliva i dem igen så istället sparkade jag dem så rena från snö jag kunde mot väggen varje gång jag gick in, och så stod jag och stampade en stund på mattan jag lagt innanför dörren. Det blev förstås ändå en del snö som hamnade på golvet i lägenheten men strunt samma. Jag ska ändå dammsuga och torka golvet om en stund. I början av mitt snöflyttande var jag också lite överambitiös och använde skyffeln att lägga ner snö i hinken med. Efter ett antal vändor med hinken insåg jag att det ju faktiskt skulle gå snabbare att göra precis som när man fyller en hink med vatten från ett kar, ösa direkt med den.

Att jag inte rensade balkongen helt från snö beror på att det blev fullt i badkaret, jag har helt enkelt ingen mer plats att lägga snö på. Jag är i alla fall glad att jag har ett matchande duschdraperi till all snö, det är pingviner i ett snölandskap på det! Nu undrar jag mest hur lång tid det kommer att ta innan snön smälter? Tänk om jag inte kan duscha mer på hela vintern?!

Higgins verkar tycka jag har blivit komplett galen som burit in en massa snö, men samtidigt kanske lite glad. När han ser att badkaret är fullt med snö fattar han att jag ju inte kan stoppa ner honom där och ge honom ett bad, något han inte alls gillar.

Överraskande besök i persikoträdet

Så sent som igår kommenterade jag hos Livet med leran att jag inte sett någon domherre på flera år. Jag bor ju mitt inne i stan, och inte för att jag kan så många olika fåglar, men det man ser mest är väl duvor, änder, gråsparvar och skator. Det är i alla fall såna fåglar jag vet hur de ser ut, jag har ju sett andra fåglar också men vet oftast inte vad det är. Domherrar trodde jag definitivt inte höll till inne i stan. Gissa om jag blev förvånad när jag satt vid köksbordet och åt frukost efter morgonens hundpromenad och tittade ut genom fönstret och fick se det här:

I ett av persikoträden inne på gården, precis nedanför min balkong satt en domherre! Jag rusade ut i hallen och slet upp kameran ur jackfickan och höll tummarna för att den skulle sitta kvar. Eftersom jag fotar med kompaktkamera är det ju inget grejande med objektiv eller något, utan jag riktade kameran genom mitt smutsiga fönster och försökte zooma in så gott det gick i snöyran. Tyvärr satt ju inte min modell stilla utan envisades med att flyga runt mellan grenarna, så det här blev bästa bilden. Men jag blev i alla fall verkligen överraskad, kanske läser domherren min blogg och ville visa att han finns?

Sen vet jag inte hur vanligt det är med persikoträd i Sverige, men inne på gården så finns det två stycken, jag tror de är planterade av grannarna som bor under mig. Första året det blev någon frukt fick jag smaka, och det var ju inga stora persikor, knappt större än plommon, men de var godare än jag räknat med. Den sommaren hade varit ganska solfattig, så det var verkligen ett under att det blev någon frukt. Jag tycker det är jätteexotiskt, och ännu mer exotiskt känns det nu när jag sett en domherre sittandes på en av grenarna.

Show Me Yours - Kroppsdelar

Nytt tema hos whatthefuckdotcom denna vecka är kroppsdelar, så jag ger er min favoritnos. Det stod ju inte att det skulle vara en mänsklig kroppsdel! ;0)

Jag hade tänkt vara lat och leta reda på någon bild jag redan hade i arkivet, men så kom jag på att det nog skulle gå snabbare att ta en ny. Higgins var inte imponerad, men jag hann i alla fall få en bild på nosen, och det räckte ju.

Länkar till övriga deltagare hittar du som vanligt hos wtfdc.

Lite bilder på snö någon?

Istället för att maila mina bilder till Aftonbladet tänkte jag att jag ju lika gärna kan lägga ut dem i min egen blogg. Det är alltså bilder från morgonpromenaden Higgins och jag tog i snöyran. Vi bor ju i området som har klass 2 varning, och det hade snöat en del under natten och snöandet fortsätter precis som vädermänniskorna sagt.

Att ta upp kameran ur fickan kändes inte så lockande idag faktiskt, när vi gav oss ut var det -12 grader och sen visade det sig att det ju blåste rejält också. Det hade de väl visserligen förvarnat om på väderleksrapporterna, men det tänkte jag inte på. Plastremsan som är uppsatt från trädet och sen i pinnar kanske ni undrar vad det varnar för. Det har suttit där några veckor nu och är väl för att folk ska vara medvetna om vart gränsen går mellan fast mark och Eskilstunaån. Ån är väl i och för sig täckt med is nu, men hur pass hållbar den är vet jag inte, det är ju rätt strömt på sina ställen.

Under den korta tid jag stod still för att fota plastremsan mellan fast mark och ån kastade sig Higgins ner i den nyfallna fluffiga snön och gjorde sina snöänglar. Han älskar sån här fluffig snö oavsett hur kallt det är runtomkring honom.

Rademachersmedjorna har ju stått här i några år och säkert varit med om liknande vintrar tidigare. För oss som inte varit med lika länge är det ju ett tag sen vi hade en sån här snörik vinter i Eskilstuna. Nu har det blivit ytterligare några grader kallare, när jag tittade nyss så visade termometern på -14 grader, snön faller fortfarande och det ser ut att blåsa. Men nu är det dags för hundpromenad igen så det är väl bara att bylsa på sig underställ och täckbyxor och jag vet inte allt. Higgins ska få ha sitt täcke på sig också och sen ska vi nog inte gå längre än nödvändigt. Egentligen borde vi väl sitta inne och virka oss varsin OS-mössa...

Myran på maten eller paddan och sen lite malaria på det

Det låter ju som ett stort skämt. Lägga ut kattmat för att attrahera myror som sen ska ta kål på paddor. Men det ska enligt den här artikeln vara något som funkar mot giftpaddor i Australien. Nu vet jag inte riktigt vad som verkar läskigast, giftiga paddor som kan väga upp till ett kilo eller jättelika köttätande myror?

Ett tag användes ju DDT rätt flitigt vid insektsbekämpning och hade bra effekt mot malariaspridande myggor. DDT upptäcktes på 1940-talet men det hade ju inte hjälpt Tutankhamum som dog långt innan dess. Nu har ju forskare kommit fram till att han dog av bland annat hjärnmalaria.  Förutom den sjukdomen så led han av diverse andra krämpor också. Helt fantastiskt egentligen att forskare kan komma fram till dödsorsaken på någon efter över 3300 år. Så klagar folk som tror att alla brottsutredningar sker på en timme - de tror förmodligen att CSI är dokumentärer - att polisens arbete ibland tar tid.

Upplyst (51 av 365)

Man kan bli upplyst på olika sätt, antingen genom att lära sig eller få information om något eller helt enkelt genom att tända några ljus.

Fler som temafotar 365 under 2010 finns det länkar till här.

De ljuger faktiskt

Eskilstuna kommun ljuger faktiskt lite. Om man klickar upp bilden i stort läge syns det kanske lite bättre

På skylten vid en av ingångarna till Rothoffsparken står det att det inte sandas eller snöröjes. Det är faktiskt inte sant, gångvägen är plogad och har varit plogad hela vintern. Jag är inte helt säker på om de talar sanning om sandningen. När vi gick där i eftermiddags såg jag ingen sand, men så hade det ju kommit ny snö också. Eventuell sand kanske låg under snön och så kanske de inte hunnit varit ute på någon ny sandningsrunda. Nu lär det ju vara mer snö på väg, så det kanske inte gör något om de inte hunnit ut med sandbilen. Men det kan alltså vara så att 50% av skylten är sann, i så fall sandar de ju alltså inte överhuvud taget.