Det är något mystiskt med mig och bokmärken. Alltså inte såna som på nätet ofta kallas favoriter och som hjälper en att hitta tillbaka till sidor man gillar, utan såna som man lägger i böcker för att veta vilken sida man ska börja på nästa gång man ska läsa i samma bok. För att hålla ordning på hur långt jag kommit i böckerna jag läser använder jag allt möjligt. Dels fina band och sånt som man kan köpa i bok- och presentaffärer och som där kallas bokmärken. Men det går ju lika bra att använda sig av vykort man fått, tågbiljetter, små apoteksbroschyrer, kvitton eller vilken pappersbit som helst som råkar ligga närmast. Det behöver ju inte ens vara något av papper, utan bara det är något tillräckligt platt funkar det perfekt som bokmärke. Visst kan man göra som jag vet att många gör, vika in ett hörn på den boksida man kommit till, men det bär mig emot att göra hundöron i böcker!
Det mystiska med mig och det jag använder som bokmärken är att de har en viss förmåga att försvinna. Oavsett om jag ligger och läser i sängen innan jag ska sova, sitter i soffan och läser eller på ett tåg. När jag slår ihop boken och ska lägga in mitt bokmärke är det nästan alltid spårlöst försvunnet fast att jag inte rört mig ur fläcken utan bara suttit eller legat still och läst! Nu brukar jag ju oftast hitta mitt bokmärke igen, men sällan utan intensivt letande. Mycket märkligt!
4 kommentarer:
Gem är ganska bra också tycker jag.
Sv: Tack för hjälpen! Nu vet jag att jag gör rätt. Och alla andra också!:D
Gun: Gem är jättesvåra att hitta när de försvinner! Väldigt obehagliga att sova på också. ;0)
Och varsågod!
Du har väl små "lånare" i huset. Sen den filman kom är det alltid der svarjag får av mina barn när saker är borta....
Bibbi: Det är nog "lånare" som saboterar för mig! ;0)
(Ska erkänna att jag inte hört talas om filmen, men efter lite sökning på nätet vet jag!)
Skicka en kommentar