Fast så var det ju inte riktigt, men nästan. På dagens första promenad som vi just kommit in ifrån var det istället "Higgins på katten och katten på änderna". Inte bokstavligt alltså. Men på ett ställe tvärstannade Higgins och la sig ner och tittade intensivt på en katt i koppel som gick 10 meter därifrån nere vid det låga staketet vid ån och katten i sin tur stirrade intensivt på änderna som simmade omkring i ån. Emellanåt rörde sig katten längs med staketet, fortfarande stirrande på änderna, och Higgins flyttade sig 5 centimeter i hopp om att det där konstiga djuret i koppel - alltså borde det vara en hund i Higgins värld - skulle titta på honom istället. Om katten såg Higgins så brydde den sig inte alls, och slutligen insåg Higgins att det var lönlöst att ligga kvar. Sen kunde vi fortsätta promenaden utan några större händelser.
Nu äntligen ska jag dricka mitt kaffe, äta mina frukostmackor, läsa morgontidningen och lösa korsord. Efter den dryga 4 kilometer långa promenaden är det skönt att sitta ner och ta det lugnt.
3 kommentarer:
Det är du värd. Sitta ner alltså.
Jag ska ta min promenad med Prinsessan på hästryggen. Den är bara 3 kilometer. Jag skulle aldrig kunna komma upp i dina steg allt.
Hälsa Higgins att han är bäst. ;D
Kram
Tur att det inte var en råtta i alla fall, HUA!
~Ingrid
Husan: Higgins hälsar att han vet att han är bäst! ;0)
Ingrid: Hade det varit en råtta hade jag lyft upp Higgins och gått!
Skicka en kommentar