Ull kardat och sen spunnet till yllegarn som sen vävts till kjol- och förklädestyg.
Det här är Vingåkersdräkten, och den sydde min farmor någon i början av 1920-talet när hon gick på en hushållsskola. Om vi i familjen inte är helt felinformerade började farmor på den skolan när hon var 14 år - hon var född 1906 - och där fick hon lära sig allt från att karda, spinna, väva och sy till att laga mat. Det enda som inte farmor sytt är skjortan, för någon sådan fanns inte kvar men resten är handsytt av henne. Hon har också vävt tyget själv. Dräkten använde hon flitigt genom åren, bland annat när hon åkte och dansade. Hade man folkdräkt på sig kom man in gratis. Min pappa som är född 1940 kommer ihåg att farmor hade dräkten på sig vid flera tillfällen. För några år sedan när mina föräldrar flyttade från sitt hus och in till en lägenhet i stan så lämnades dräkten till Eskilstuna stadsmuseums samlingar då den helt klart har lokal anknytning. Just nu är dräkten med i en utställning som handlar om svenskhet.
"365 foton 2010"
3 kommentarer:
Vist är de vackra. Ett helt konstverk. Inte nog med att den ska sys, sen ska det broderas oxå.
Min mormor handsydde en svergie dräkt. Den finns fortfarande kvar o den används just nu av min mamma vid högtider o dyl. Bla på mitt eget brölopp o mina barns dop. Den kommer sedan att gå i arv till någon av oss döttrar.
Jag gillar verkligen hantverk av den typen.
så fin den är!
Husan: Det är mycket jobb med att sy en dräkt! Roligt att ni har en som går i arv i familjen! Varken jag eller min syster ville ha dräkten, den skulle bara hänga till ingen nytta så genom att ge bort den kan den ju glädja flera.
Helena: Visst är den!
Skicka en kommentar