2012-07-08

Higgins mediciner just nu

Higgins äter som de flesta som hänger med här en del mediciner. Han har ju Addisons sjukdom konstaterad sen snart ett år tillbaka. Detta innebär medicinering varje dag, så efter dagens första promenad vet han att han ska få ost! 


Varje dag får han kortisonpreparatet Prednisolon...


..tillsammans med fem tabletter Florinef. Detta för att hålla balansen av natrium/kalium på rätt nivå. 


Nu under tio dagar äter han även Clindabuc, som är en antibiotika. Av den får han 1,5 tablett 2 gånger per dag, så nu om mornarna ser jag till att få plats med den medicinen också i ostskivan. 


När alla mediciner är doserade rullar jag ihop ostbiten som Higgins dreglande suttit och väntat på vid mina fötter. 


Så här ser Higgins medicinförråd ut. Denamarinen som syns till vänster får han en tablett av en gång om dagen - en stor avlång och blå tablett han får varje eftermiddag- och den har han ätit sen han kom hem från Strömsholm i mars. Den hjälper levern och jag har blivit rådd av veterinären att Higgins ska äta den åtminstone tills hans kommande operation är avklarad. Eftersom han ska sövas krävs en stark lever. Antibiotikan som ligger längst fram äter han alltså tillfälligt, också inför kommande operation. Det som ska göras är alltså att hans tänder ska göras rena och så ska de ta bort två stora knölar han har, en på huvudet och en på kinden under höger öra. Antibiotikan ska hjälpa till mot sårinfektioner när de tar bort knölarna. 


Igår var vi ute vid torpet och grejade lite. Eller rättare sagt Higgins och jag latade oss mest, satt på verandan och läste och gick runt med kameran. Han fick tillfälle att gå runt på tomten och inspektera spåren efter diverse vilda djur, pinka överallt vid tomtgränsen och gå liten promenad på skogsvägen. När vi började närma oss torpet igen efter vår lilla promenad tog jag av honom kopplet så han fick springa sitt snabbaste sista biten. Av någon anledning är det alltid bråttom just där. 

Higgins har förstås ingen aning om vad som väntar på torsdag, men då är det alltså dags för operationen. När den är avklarad och förhoppningsvis gått bra så hoppas jag att vi kan få slippa veterinärbesök och blodprover ett bra tag. Vi har ju ränt hos veterinären minst en gång i månaden nu sen i mars och väntat på att alla värden skulle komma i rätt balans för att kunna göra den här tandsaneringen. Skönt i alla fall att blåsljudet på hjärtat de sa fanns inte finns kvar, på så vis slipper vi åka till Strömsholm för att få det här ordnat.

7 kommentarer:

Ingrid sa...

Finaste Higgins, det kommer att gå bra det känner jag på mig.

Alfons vet också att han ska få sin medecin och väntar med andakt. Allt drar till brödfödan enligt honom.

Ja visst blir det fint i köket, jag är så nöjd.

~Ingrid

Arlo sa...

Men Higgins...får du värsta kåldolmen varje morgon??? Jag får en trist platt ostskiva utan fyllning alls!
Hörru, lycka till på torsdag, och sen efter op ska du kräva annan fyllning i osten även om du har nåt hekto för mycket runt midjan enligt förståsigpåare!

Pysselfarmor sa...

Söta Higgins - så många tabletter du äter! Håller alla tummar och tår och kanske öronen med att det går bra på torsdag!

Jenny sa...

Läskigt, och obehagligt med så mycket medicin.
Hoppas allt går bra och Higgings snart springer runt vid torpet och pinkar igen. Ska be alla här hålla ett par tassar för er på torsdag.

Anonym sa...

Jag ska hålla tummarna!

Higgins (Som lånar sin mattes bloggadress) sa...

Rudi: Jupps, stooor rulle med ost varje morgon. Och så får jag en lite mindre mitt på dagen... och en ännu lite mindre när jag kommer hem från pensionärerna jag ser efter när matte jobbar. Fast de där två sista ska visst tas bort?!?!?!?!?!?!? Det ska vi nog bli fler om... /Higgins

Yvonne L sa...

Tack till alla för att ni håller tummarna!