2012-07-28

Hundliv

Har visst glömt att uppdatera om Higgins och hans hälsa sen dagarna efter operationen. I vilket fall som helst så äter han vanligt torrfoder igen, och vi kämpar på med tänderna. Tydligen har han världens sämsta enzymer i munnen för det hade redan börjat bildas nytt plack trots att tänderna var ordentligt rengjorda under operationen. Det var ju liksom själva syftet med den. Att borsta tänderna på Higgins är i princip omöjligt, vi försöker på andra vis att hålla efter placket. Stygnen på huvudet, under örat/på kinden och de på bogen där han hade knölar som opererats bort är också borttagna. Det såg bra ut förutom på ett ställe där det var lite infekterat så det togs en odling på det.  Veterinären ringde häromdagen och meddelade att det är bakterier där, såna som är resistenta mot den antibiotika han åt mot infektioner i munnen. Tills vidare så tvättar jag där med sårlösning, ger det inte med sig får vi kontakta veterinären igen för utskrift av annan typ av antibiotika. 

Vad gäller Addisons så har medicineringen ändrats lite, han får bara en halv tablett Prednisolin (kortison) varannan dag nu istället för en tablett om dagen. Veterinären vill dra ner på kortisonet eftersom det ju inte är bra att äta för mycket. Hittills har det gått bra och vi håller tummarna för att det fortsätter så. Florinefen får han fem tabletter om dagen av, och så ska det vara tills vidare. Nu hoppas jag att vi slipper besöka veterinären på ett bra tag, det har varit så mycket nu hela våren att både Higgins och jag är redigt trötta på att springa där med bara 2-3 veckor mellan varje besök. 


Igår var Higgins som sagt med ut till torpet, det var ett tag sen han var där så han hade en del att kolla upp. Han fick komma med trots att jag ännu inte kunnat sätta på honom Frontline efter operationen eftersom ett av såren på bogen var lite infekterat när vi var och tog bort stygnen. Nu sa jag åt honom att han fick låta bli att samla fästingar och studera fjärilar istället. 


Vi höll på och snickrade mest hela dagen så Higgins tyckte nog vi var lite tråkiga. Ibland satt han och glodde lite så här...


...lite som en groda med benen. 


Helt plötsligt var han borta men då visade det sig att han gått in och lagt sig i köket för sig själv men när man då kom och kollade vart han var traskade han ut och la sig på gräsmattan. 


Vi gick en liten promenad men det var inte roligt utan han ville vända hela tiden. Nästan framme vid torpet släppte jag honom och då flög han fram över den nerklippta ängen. 


När han flugit fram en bit kom han på att jag var borta...


... och då fick han ju vänta och komma mig till mötes. 


När han hade koll på att jag var på väg tillbaka till torpet så sprang han iväg igen. 


Så gick det ett tag igen och Higgins hade jättetråkigt eftersom vi bara fortsatte att spika. Under en liten paus när hussen letade efter mer spik tog jag kameran och skulle kolla in lite på andra sidan bäcken. Direkt hade jag en liten skugga efter mig. Han har lärt sig den hårda vägen att gå på plankorna. Gör man inte det kan man halka ner med tassarna. 


Eftersom han inte får gå utan koppel annat än på tomten sa jag åt honom att vända och gå tillbaka igen. Mot slutet av dagen hade Higgins verkligen tröttnat på oss. Han såg såååå uttråkad ut att vi tyckte riktigt synd om honom. Det här med att ha tråkigt är inte hans bästa gren om man säger så...

4 kommentarer:

Pysselfarmor sa...

Tack för uppdateringen av hälsoläget och det verkar ju gå framåt med allt.

Vi är hundvakt till yngste sonens lilla woffs och hon kan inte heller ha trååååååååkigt. Då får man väldigt långa sura blickar....litet ledsamt är det också i ögonen. Men säger man då ordet prooomenad då blir det fart...helst i skogen ska man gå.

Charlotta sa...

Han ser pigg och glad ut trots att han haft långtråkigt. :)

Miklos sa...

Skönt att han är på benen! Läskigt med dessa resistenta bakterier men jag håller alla tummar å tår att allt kommer bli bra till slut!

Arlo sa...

Spika, snickra, plocka svamp...booooring ! Att dom inte fattar hur uttråkad man blir när dom håller på med sånt tråk!!! Men jag gläder mig åt att du inte ser ut som Frankensteins monster och Quasimodo längre utan som en snygg cocker spaniel, det passar dig bättre, kompis!