2012-07-13

Vätska

Imorse hade vi tid för återbesök hos veterinären efter gårdagens operation. Higgins skulle få en smärtstillande spruta eftersom smärtstillande i tablettform inte går ihop med hans övriga mediciner. Jag hade utan problem fått i honom både medicinerna mot Addisons och antibiotikan innan vi gick dit så jag kände mig nöjd. Veterinären tyckte också det var bra, och för att hjälpa Higgins över helgen skickade de med några sprutor smärtstillande. För att göra bäst verkan ska den ges under tungan... hur nu det ska gå till. Det är ingen nål i alla fall, men veterinären sa att medicinen egentligen inte är till för att sväljas utan den ska alltså läggas under tungan för att därifrån enklast tas upp av slemhinnorna. 

Väl hemma igen så ställde jag ner lite kokt ris och fisk som jag gjort iordning igår, tänkte det är något Higgins tycker om och inget han måste tugga. Han ville inte ha alls utan blängde bara förorättat på mig som släpat (läst burit eftersom han vägrade gå) ner honom till veterinären idag igen. Han ville inte heller ha något att dricka, utan låg mest och vilade. Jag började först 12 idag vilket kändes bra, då hann jag se hur han betedde sig. När jag gick till jobbet fick Higgins hålla sig hemma med hussen i familjen som sällskap. Efter ett par timmar fick jag ett sms om att Higgins inte ville dricka och att han mest gnydde. Jag ringde hem och kollade upp hur det var, och han hade alltså inte vare sig ätit eller druckit på hela dagen, och det som kändes mest oroande just då var ju att han inte fått i sig någon vätska. Jag ringde veterinären och de sa att vi skulle ta dit Higgins så fort som möjligt för att de skulle kunna vätska upp honom. 

Hussen i familjen fick ta med sig Higgins till bilen och åka ett par kvarter till veterinären där jag mötte upp direkt från jobbet. Vi fick komma in i ett rum nästan omedelbart.


Jag hade ju trott att de skulle sätta en kanyl i benet och ta in vätskan den vägen, men de la in vätska under huden istället, då tar kroppen upp vätska när den behöver. Sköterskan satte på Higgins en fin tratt eftersom hon inte ville sätta på honom munkorg eftersom han förmodligen har ont av tandingreppet igår, detta för att underlätta hennes jobb. Hon satte en nål i nackskinnet på Higgins och så droppade vätskan in sakta men säkert. Då och då stängde hon av för att byta ställe för nålen, huden blir ju väldigt spänd av att få in vätska så. Han fick ungefär 440 ml vätska in under huden och det bildade en puckel så nu ser han lite ut som en fyrbent Ringare i Notre Dame med vissa drag av Frankensteins monster...

Veterinären kom in och pratade med oss, och hon gav rådet att han ska få äta saker han normalt inte äter. Som glass till exempel, och leverpastej. Han måste få i sig näring och då får man ta till såna saker sa hon. Vi köpte också ett par burkar a/d, ett sorts foder som är mycket protein- och kaloririkt och som ska hjälpa till vid återhämtningen efter en operation. Det ska man kunna blanda ut med vatten så att han får i sig vätska också. 

När veterinärbesöket var över var jag tvungen att gå tillbaka till jobbet eftersom jag jobbade kväll, men när jag kom hem ett par timmar senare så möttes jag i alla fall av en hund i dörren som viftade lite på svansen. Sen låg vi och myste lite innan jag gick mot köket och då fick jag plötsligt den lilla dansande cocker spanieln framför fötterna. Snabbt som ögat tog jag fram osten och rullade in antibiotikatabletten i, och han svalde på en gång. Sen gick han till matskålen och serverades ris och fisk och lite av det där specialfodret. Han åt inte upp allt, men han åt. Just nu trippar han mest runt och gnyr utan att ge någon direkt ledtråd om vad han vill. Troligen att jag ska komma in och sätta mig vid tv:n så han kan slappa i soffhörnan, så jag tar och beger mig dit nu. 

8 kommentarer:

Ingrid sa...

Så skönt att ni fick hjälp och att han ätit och fått i sig medecinen. Tänker på er...

~Ingrid

Jenny sa...

Stackars liten Higgins, hoppas han är piggare idag och äter och dricker bättre. Vilken smart grej att ge vätskan under huden. :-)

Sirpa sa...

Visst är det knäppt att man får ut så lite på försäkringen när hundarna blir gamla... det är ju då det behövs som bäst! Men tror ändå inte tänder ersätts av försäkringen även när dom är unga?? Tänker oxå på när Lovisa blev påkörd och skadade tänder/munnen och fick äta mjuk mat... dom är ändå så tåliga och tack o lov läker det snabbt i munnen. Kram på er!

Charlotta sa...

Skönt att han piggnade till på kvällen. Hoppas att han snart blir frisk igen. :)

Yvonne L sa...

Sirpa: Helt rätt, tänder ersätts inte av försäkringen, men man tycker ju att borttagningen av hudcystorna kunnat bli återbetalda. Man har ju betalat in till försäkringen under alla år och knappt haft användning för den tidigare.
Higgins verkar rätt återhämtad redan idag, äter och tigger som vanligt. Fast jag tror han hellre skulle vilja ha sin vanliga mat, torrfordet. Ris och fisk är visserligen gott, men inte vad han helst vill ha idag.

Hörni sa...

Stackarn vad jobbigt det verkar. Men tur att han blev piggare i alla fall.

Livet på Citronodlingen sa...

Åh lille Higgins! Se nu till att matte är snäll mot dig, och om hon får för sig att du ska bada eller borstas...: VÄGRA!! ;o)

Pysselfarmor sa...

Jag tror Higgins har världens bästa matte och husse!