Han hunden med näsblod har alltså inte haft något näsblod sen i onsdags och det är ju skönt. Han är pigg och glad och igår hade vi en heldag vid torpet då han hade jämt göra att hålla koll på allt! Han var med och sådde gräs - trodde uppenbarligen att det var levergodis som slängdes ut, inte gräsfrön - klippa ner fula buskar som ska bort, inspektera nygrävda gropar där det stoppades ner syrener och så var han ju tvungen att göra sig av med lite allmänt spring i benen.
Emellanåt blev han nog lite trött på mattes ropande när han gick och var ivägen både här och där.
Oftast kom han som i den här bildserien på inkallning, men är man snart 12 år så påverkar det ju hörseln emellanåt. Då kommer man ju liksom när man kommer
Just ja, en sak som också inspekterades var diverse bajs som såna där uteliggardjur spritt ut över gräsmattan. Väldigt spännande!
Själv var han tvungen att säga till när det var dags att ta sig en promenad, man kan ju liksom inte bajsa på tomten!
8 kommentarer:
Gullis :o)
Han ser så himla mysig ut :-)
Finaste Higgins, vi var tvungen in en gång nu i kväll och kolla så att det var bra med honom.
Nu ska jag och hans svarta kollega här bredvid mig gå på bloggenad. Han snarkar redan...
~Ingrid
Eva Trillian: Han är en mysig hund. För det mesta.. ;0)
Helena: Ja, och inte har han behövt bada heller!
Ingrid: Jodå, allt är bra, han har inte visat några tecken på mer näsblod i alla fall. For runt som en galning igår och sov inte förrän vi kom hem!
Sötaste Higgins :)
Vilddjursbajs är spännande! Fidella älskar att rulla i sådant när hon är på landet!
Förstår att han är din ögonsten. :)
Klart han är ögonstenen. Så fin som han är kan han ju inte vara annat. :-)
Higgins! Tack för kommentaren, intressant att läsa om gräsfrösnacks. Det blir eventuellt grässådd här hemma i höst, då ska jag absolut prova. Gropar är kul!
Skicka en kommentar